Vaknar av mobilens väckarklocka, skärmen visar 03.00. Hundarna vrider på sig där de ligger, lyfter på huvudena och avvaktar vad som ska ske. En snabb dusch, rasta hundar och packa bilen, vi smyger så gott det nu går för att inte väcka syster. Laddar termosar med te och kaffe och tar fram mackorna vi gjort kvällen innan ur kylen.
Det är mörkt och ganska kallt, 11 grader. Fullmånen lyser gul bakom en lätt dimridå och ser nästan overklig ut, lite som på film. Startar bilen och kör sakta genom de tysta och mörka villakvarteren, mormors kristallkrona gör sig påmind vid vägbulorna. Möter några nattsuddare på väg hem från krogen, på busshållplatserna vi passerar väntar andra på väg till sina arbeten trots att det idag är lördag. Vi börjar gissa vad de jobbar med; bagare säger Per-Anders, frukostvärdinna på hotell säger jag, och så håller vi på en stund tills vi kommer ut på motorvägen och lämnar Hamburg bakom oss.
På motorvägen är det förvånansvärt många bilar i farten redan, gps:en visar att vi ska vara framme kl 09.00, sen 09.45 och till sist kl 13.49. Tror inte något av detta stämmer, och förhoppningsvis inte det sista förslaget för då blir vi sena till färjan i Hoek van Holland.
Stannar efter ca två timmar, det börjar ljusna. Vi tankar, tjejerna får mat och vi också, det smakar gott med medhavda mackor och te. En liten promenad med tjejerna och vi byter förare och fortsätter susa fram på Autobahn i den tidiga morgonen. Det är en fröjd att passera alla vägarbeten på några minuter istället för att stå i köer i flera timmar om man har otur, vilket vi haft några gånger. Gps:en visar fortfarande 13.49 och hoppar vid ett tillfälle fram till 15.37. Min telefon visar att vi ska vara framme kl 09.40 vilket nog är mer troligt. Passerar ännu ett större vägarbete utan problem och se där, plötsligt hoppar bilens gps till och nu anger den också ankomsttid kl 09.40. Att köra på natten har sina fördelar.
Vi rullar fram genom ett regnigt Europa som Thomas Ledin sjunger, stundtals vräker det ner och det är svårt för mig att se vägen korta stunder. Efter ytterligare 20 mil byter vi förare igen och nu spricker solen fram och vi har bara ca 10 mil kvar tills vi är framme vid färjan, och som det ser ut i väldigt god tid.
Visar sig att gps:en stämmer bra och redan 09.45 rullar vi in i Hoek van Holland. Parkerar bilen och inser att det blåser rejält och att vi har fyra timmar tills färjan går. Tar ett snabbt beslut att avboka färjan och istället fortsätta mot Calais och Eurotunnel som får ta oss över till England denna gång. Vi plöjer ytterligare 30 mil, 15 mil var — det ska vara rättvist att köra när man har en bil som fullkomligen flyter fram på de fina vägarna i Holland och Belgien. Fördelen med en större bil är också att man syns, andra bilar flyttar på sig när vi kommer farandes. Att den sen är så bekväm att man verkar kunna sitta hur länge som helst gör inte saken sämre. Tjejerna verkar inte klaga heller där de ligger gott på sina mjuka dynor i burarna bak. Hittills har vi inte fastnat i några köer alls och vi hoppas det ska förbli så mot vår väg till Calais.
Smidig resa utan köer hela vägen till Eurotunnel! Mycket trafik stundtals men inga stopp. Ca 30 min före vår ankomst till Eurotunnel dubbelkollar jag biljetten jag bokade idag på förmiddagen och upptäcker att jag lyckats med bedriften att boka den 25 september istället för den 25 augusti. Nåja, efter ett telefonsamtal till en mycket trevlig och service-minded person så sitter vi nu lastade på tåget och väntar på avfärd, t o m två tåg tidigare än vad som var tänkt. Vi hade turen att komma på en bra tid för att checka in hundarna och det hela tog max fem minuter, smidigt som bara den.
Om ca 35 minuter är vi i UK, några timmar tidigare än planerat! Sen väntar 30 mil till innan vi är framme vid vårt mål för dagen, ett litet hotell i Helpston. Imorgon har vi ca tre timmar i bilen till vår slutdestination — Sabden!
//Marlene