Sitter i bilen på väg till norra Wales, trafiken är tät denna regniga fredagseftermiddag och köerna långa. Det ger mig tid att reflektera över veckans jakter och samtidigt ladda inför morgondagens debut på Field Trial här i England.
Våra två första jaktdagar denna vecka hade vi långt norrut i väldigt krävande terräng både för skyttar, hundförare och hundar. Mycket varierande vegetation, täta taggbuskar mycket backar och dalar som stundtals fick det att kännas rejält i benen. Höga murar och staket att ta sig över för både två- och fyrbenta kräver en god fysik. Vädret varierade också vilket gjorde det svårt att planera sin klädsel, vilket i sin tur resulterade i för mycket kläder i backarna och för lite när vi stod stilla.
Den första dagen där uppe lägger jag gärna till handlingarna, viltrika marker med mycket harar och kaniner gjorde det svårt för Gilla att gå lugnt vid min sida och den starka vinden gjorde det svårt för henne att lyssna på mina signaler. Eller så kanske hon helt enkelt valde att inte alltid lyssna, svårt att veta. Andra dagen blev allt betydligt mycket bättre och teamkänslan infann sig igen mellan mig och Gilla. Resan hem tog sin lilla tid p g a avstängd väg och när vi väl landade hemma i huset i Sabden var vi väldigt trötta allihop och det var väldigt skönt att komma hem till sitt eget lilla krypin och inte behöva checka in på något hotell.
De två senaste dagarna har vi spenderat på helt andra marker än uppe i norr, men kanske inte enklare för det då vi bl a jagat i sockerbetsfält vilken kan vara nog så utmanande. Sockerbetorna var dessutom väldigt höga, så när man väl hade skickat ut sin hund så såg man stundtals inte så mkt av den i de viltrika fälten. Första dagen hade Gilla och jag en del bekymmer men så igår föll bitarna på plats och vi lämnade vår fjärde jaktdag för denna vecka med en bra känsla!
Idag har vi haft en vilodag inför morgondagens prov så nu hoppas vi att både Gilla och jag ska vara laddade för morgondagens äventyr. Tänker att hela livet består av höga murar som man ska ta sig över och efter imorgon har vi tagit oss över en till, ytterligare ett mål är nått— hur det går återstår att se men håll gärna tummarna för oss!
//Marlene