I förra inlägget skrev jag ju om Ella som inte riktigt varit på topp i träningen efter valparna. Tydligen läste hon vad jag skrev för idag var det full fart på henne igen! Tog en härlig promenad med Ella och Gilla på förmiddagen och passade självklart på att lägga in lite olika träningspass längs med vägen.
Valde att fokusera på dirigeringar idag, lade ut tre punkter ganska långt ut som tjejerna fick sitta och titta på när jag lade ut. Gick ut ”bakvägen”, dvs det blev inga spår till punkterna. Skickade Gilla till punkten jag lagt ut först, och tydligen var det inte helt lätt för den lilla damen på det här avståndet! Hon kom lite snett och fick ingen hjälp av vinden, men när jag blåste stopp stannade hon som vanligt hur tjusigt som helst och jag kunde dirigera henne åt rätt håll. Tyvärr kom hon även denna gång lite fel och började söka efter dummyn. Då tröttnade Ella som suttit lös bakom mig, hon sprang helt enkelt ut och hämtade dummyn, kändes som om hon skulle visa Gilla hur det ska gå till! Hon sprang rakt på den och Gilla tittade förvånat på henne… Kan säga att efter den händelsen ansträngde sig Gilla lite mer 🙂
Ella gjorde flera spikraka långa dirigeringar idag, men när hon ibland kom lite snett hade hon svårt att ta mina signaler, vilket däremot Gilla inte hade några som helst problem med. Gilla är verkligen lyhörd mitt upp i den otroliga fart hon flyger fram med, jag förstår inte hur hon kan stanna så direkt, sätta sig och lugnt invänta mina tecken för att sedan flyga fram igen…
Två väldigt olika tjejer, men som idag båda löste alla sina uppgifter på ett fint sätt! Förutom att Ella tjuvade när hon tog Gillas dymmy då, men men…
I måndags sent på eftermiddagen innan det mörknade lade jag två viltspår till Gilla och Stolla som de skulle få gå på tisdag fm. När jag lade spåren var det frost i backen, senare på kvällen blev det mildare och lite blötsnö, sen frös det på igen under natten så det var inga lätta spår de fick tjejerna. Märker stor skillnad på deras arbete, Stolla är väldigt noggrann och löste uppgiften bra med tanke på de svårigheter jag gjort samt väderförhållandena. Gilla däremot är nog ingen spårhund… Hon flängde mest omkring och sökte upp små buskar för att hon trodde att det hon letade efter gömde sig där… Tyvärr tog hon sig ändå fram till klöven, kanske hade varit bättre om on inte lyckats och istället blivit mer noggrann nästa gång… Tänk att de kan vara så olika när de är så mycket släkt? Gilla blir helt klart en utmaning, kanske trillar poletten ner när hon mognar, om inte så är det tur att hon är riktigt duktig på jaktapportering… 🙂
Gilla, 17 månader, efter sitt ”spårarbete”…
Stolla, 7 månader, efter lyckat spår trots svårigheter!
Idag blev Gilla och hennes syskon 17 månader gamla, grattis till er alla!
Hela gänget, fr vä; Lykke, Sammie, Gilla, Vinga, Wilson, Vinston, Edda (bakom till vänster), Tage (bakom till höger)